Naturen på Bengtskär

Bengtskär är en karg klippö i yttersta havsbandet. Söder om ön finns endast hav, ända fram till Estlands kust. Vid hård storm kan vågorna vältra sig över hela ön. De hårda förhållandena begränsar möjligheterna till överlevnad både för växter och för djur. Det är speciellt utmanande att klara sig över vintern.

View of a small bay in the Baltic sea surrounded by granite cliffs

Ejdrarnas fristad

Innan reparationerna på Bengtskär inleddes i början av 1990-talet häckade 3-5 ejdrar årligen på den obebodda ön. Efter att fyren år 1995 öppnades som en musei- och besöksfyr, började antalet häckande fåglar öka år för år. År 2025 fanns det närmare 550 ejderbon på ön, vilket är en hundrafaldig ökning! Samtidigt slår forskare i Finland och Sverige larm om att ejderbeståndet i skärgården har minskat katastrofalt.

Hur kan man förklara att ejderbeståndet ökat så kraftigt på ett litet skär, som är 150 meter långt och 100 meter brett? Svaret är klart: Människans ständiga närvaro under häckningstiden håller ejdrarnas naturliga fiender på avstånd. Havsörnen och trutarna är så rädda för människan, att de inte vågar störa de häckande fåglarna. Ejdrarna å sin sida har lärt sig att lita på fyrpersonalen och på besökarna. På Bengtskär finns inte heller mink eller mårdhund, invasiva arter som utgör ett stort problem för arten. Ådorna (så som ejderhonorna kallas) bygger bo överallt på Bengtskär, till och med invid helikopterplattan och fyrens huvudingång.

Ifall vår unika ejderkoloni intresserar dig kan du boka in dig på ejderutflykt under maj eller på Skärgårdens Märkesrutt under början av juni.

Under häckningssäsongen visar vår webbkamera häckande ejdrar.

Häckningen

De första ejderhonorna stiger iland på Bengtskär under andra halvan av april. Varje ejderhona, som kallas åda, ruvar troget sina ägg i ca 26 dygn. Eftersom de sista ejdrarna börjar ruva först i månadsskiftet maj-juni innebär det att några av dem ruvar ända in i slutet av juni. När äggen kläcks lämnar ungarna boet inom ett par dygn och skall genast lära sig hitta mat i strandskvalpet. Ejderungarna stannar ibland vid Bengtskär till några veckors ålder, men senast då börjar de röra sig på större områden i skärgården och ses inte till så mycket hos oss.

Bemöt ejdrarna respektfullt

Även om ejdrarna på Bengtskär är vana med människor så är de inte tama, och man får inte gå för nära! Håll åtminstone ett par meters avstånd till ruvande ejdrar, då det är möjligt (notera att detta avstånd inte räcker på andra öar, där ejdrar inte är lika vana med människor). Eftersom honorna har en väldigt bra skyddsfärg markerar vi bon med käppar eller snören, så att ingen i misstag trampar på dem. För att inte störa ejdrarna är det bra att komma ihåg följande:

1. Se dig för var du går! Alla ställen där det finns ens en grästuva av växtlighet så kan det ruva en ejder.

2. Om en åda (ejderhona) lyfter huvudet högt och ser sig omkring kan det betyda att hon är orolig, backa undan och håll avstånd (Om hon samtidigt har näbben öppen handlar det kanske istället om att hon har det hett och flämtar)

3. Om en åda burrar upp sig, försöker se stor ut eller hugger med huvudet mot dig betyder det att hon är arg, backa undan och håll avstånd.

4. Om du trots all försiktighet går för nära ett bo och honan flyger iväg, lämna omedelbart området. Oftast kommer ådan tillbaka inom kort, men inte så länge där finns publik.

5. Om du ser ejderfamiljer med ungar ute på bergen, närma dig inte dem! Det är viktigt att de får gå i egen takt utan att känna sig jagade, så att alla ungar hinner med. När en ejder ruvar litar hon på sin skyddsfärg och tolererar människor mycket bättre än när hon är ute på bergen och går.

Under häckningen, fram till början av juli, är det inte tillåtet att ta hund iland på Bengtskär.

Skyddandet av ejdrarna

För att skydda ejdrarna på Bengtskär är det viktigaste att se till att det finns människor på ön under hela häckningssäsongen, och aktivt hålla utkik efter örnar. De enda medel som vi använder för att skrämma bort örnar är att ropa, föra oljud och vifta med händerna eller ett större tygstycke. Ejdrar väljer att lita på oss människor i utbyte mot en säker häckningsplats, så vi vill ge dem en sådan. Med den katastrofala minskningen som ejderstammen uppvisat ser vi det som ytterst viktigt för artens bevarande att ta hand om ejdrarna så bra som möjligt. Ejdern klassas som en starkt hotad art i Östersjön.

Eftersom kolonin på Bengtskär glädjande nog växer år för år, arbetar vi med att bygga nya boplatser hela tiden. För att bygga ett bo behöver ådan kunna gräva en liten grop och gärna ha lite växtlighet att täcka de första äggen med. Om hon ytterligare får ett tak över huvudet eller en vägg att ligga längs börjar det vara en riktigt fin boplats. Varje år väljer vi något stenigt område och tillför mylla och växtlighet, eller bygger små tak på ett annars oskyddat och öppet område.

Djur som övervintrar

Grodor och paddor lever året om på Bengtskär, men där finns inga möss, råttor, myggor eller fästingar. Tidvis förekommer svärmar av fjädermyggor, och spindlarna väver sina nät på fyrens granitväggar. Ibland kommer sälar på besök, särskilt på våren och försommaren, men Bengtskär är ingen egentlig sälbåda. Fyra kilometer väster om Bengtskär ligger en sälbåda som heter Ytterland. Det är troligen därifrån sälar kommer på besök.

Foto av en padda.
Foto av en gråsäl.

Rastplats för flyttfåglar

Under vår- och höstflyttningen är Bengtskär en populär rastplats för flyttfåglar. Drygt 200 olika fågelarter har observerats på ön, vilket kan anses anmärkningsvärt, eftersom antalet arter, som iakttagits i hela Finland är drygt 400.

Foto av en kungsfågel.
Foto av en vadare (fågel).
Foto av en flygande fågelflock.